Det känns att det är höst nu. Luften är lite klarare och solen lite kallare i synnerhet på morgonen när man traskar till jobbet klockan sju.
På något sätt är det ändå skönt när alla rutiner faller på plats och vardagen återkommer.
I alla fall om man har en vardag man trivs med och det har jag förmånen att!
De stora barnen har börjat skolan, makens och min sommarledighet är slut och de små har börjat dagis. Det trallar på så smått.
Killarna börjar sällan dagis särskilt tidigt, vi har förmånen att kunna låta dem börja runt nio nästan alla dagar.
Men i bland måste de upp och i morse var en sån dag då maken jobbat natt och jag var tvungen att åka innan han hann hem.
Så kvart över sex väckte jag dem och oj oj oj vad arg Carl blev. " Du får inte väcka mig mamma, du måste låta mig sova mer" skrek han. Efter 10 minuter var han på strålande humör i alla fall och vi väckte sen Leo som sov i min famn på väg till skötbordet. Även han såg chockad ut över denna tidiga morgon men de klädde på sig och vi var nästan i tid på dagis kvart i sju.
Först av alla barn, vi vann! Ja jag har gjort det till en tävling på morgonen om att vi vinner de här dagarna när vi kommer före de andra barnen, det blir lite roligare då.
Nu är det över en vecka tills det är dax nästa gång för en tidig morgon för dem, så de kan ta sovmorgon en vecka till.
Och drömma om de ljuva sommardagarna. Här är en bild jag älskar att titta på med Leo och mig när vi är i Grisslehamn på en strand och leker.
Visst är hösten ok, men jo jag saknar sommaren lite i alla fall, för det var en så skön sommar!
Till frukost i morse hade jag kokat ägg till mig som jag hackade och blandade med tonfisk och lite creme fraiche. Örtsalt, lite citronpeppar och sen massa kapris. Jättegott som pålägg i min frukostmacka.
Barnen, ja de fick dagisfrukost så min morgonstund var helt stilla och bara min. Precis som mackan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar