Det finns stunder av frid och lycka, som pärlor i mitt hjärta

I bland har man förmånen att inse och verkligen förstå, att det man upplever just här, just nu är en stund man kommer minnas för alltid. Känslan, doften, kärleken. Att det är en lyckans minut.
Jag tror vi alla har stunder av total frid eller förnöjsamhet, men jag tror inte alla alltid inser att det är ett sån stund.
Självklart går inte någon heller omkring och tänker att NU och NU och NU har jag en stund, men förhoppningsvis har vi alla några sådana stunder i livet som vi sen lägger som gnistrande pärlor i våra hjärtan som vackra minnen.
Jag är en rik människa för jag har många pärlor i mitt hjärta. Stunder jag har träffats som av en behaglig blixt av den känslan. Eller nej blixt är fel ord, en flod av total sinnesfrid och kärlek och just förnöjsamhet. Där jag tänkt att "Den här stunden kommer jag minnas i hela mitt liv och känna samma frid som nu när jag tänker på den"
De allra flesta sådana stunder har med mina barn att göra, såklart kanske. Det finns andra pärlor i mitt hjärta också, men mest är det stunder med barnen.
Inte bara stora stunder som då de fötts, utan små stunder av vanlig vardagslycka. En pärla som jag minns kristallklart är när min förstfödda var några veckor, det var sommar och hon och jag var själva hemma. Hon somnade på mitt bröst och vi låg i en grön soffa i vardagsrummet. Jag låg kvar hela hennes sovstund, luktade på henne, pratade viskande för henne om kärlek och livet och tänkte: Den här stunden kommer jag minnas resten av mitt liv och det gör jag. Jag minns hennes fjuniga mjuka hår, hennes mjuka små fötter hur de kändes i min hand. Jag kan känna doften av bebis när jag tänker på stunden. Jag minns till och med vilka kläder hon hade på sig!
Jag minns att jag tänkte "Det här är lyckan och den totala meningen med livet."

Den där strävan efter lycka vi har i dag, ofta är det stora saker och stora händelser vi tänker på som ska göra oss lyckliga.
Men utan att jag ens då visste vad ordet Mindfulness var eller vad det stod för och utan att jag ens nu är särskilt intresserad av att läsa om ämnet så är det väl lite det jag pratar om. Förnöjsamhet och lycka i den lilla stunden. Kan man uppskatta det och i alla fall i bland tänka " det är det här som är livet och lyckan", då kan man spara stunderna som vackra pärlor i sitt hjärta. Då är man rik!
När jag blir gammal kommer jag ha ett långt långt halsband med gnistrande pärlor med vackra minnen att ta fram. Men jag njuter av dem i nuet med!

Jag hoppas ni alla har några eller många pärlor i era hjärtan. Trevlig Söndag/ Lena