Är mamma till fyra barn, 19, 17 och två 4- åringar, samt en 16 årig bonusdotter. Mina stora intressen i livet är och har alltid varit resor, böcker och matlagning, rätt bra kombination av hobbys om man som jag har ett späckat schema där livspusslet måste gå i hop. Min blogg handlar om min matlagning och mitt liv.
onsdag 20 februari 2013
currygryta vegetariskt eller med räkor
Jag gillar vegetarisk absolut, men är inte tillräckligt vuxen inser jag för att äta kikärtor och bönor.
14 åringen i mig vaknar då och tänker " blääää" så där man inte får säga när ens barn hör.
Jag försöker i bland att vara vuxen, men på den punkten (och en hel del fler) så är jag inte där ännu. Men jag är ju tillräckligt vuxen att kunna säga tack men nej tack till det jag inte gillar.
Så kan inte alla barn göra och jag blir illa berörd närt jag hör folk tvinga sina barn att äta upp eller smaka all mat. Jisses låt det vara! Mina barn är uppvuxna med att mat ska vara gott, nyttigt och inget tvång. Och tvärtemot vad en del påstår att då lär de sig aldrig. Så äter alla mina barn mycket bra och i tidig ålder har de ätit av det mesta. Sill, tzatziki, musslor. Så what om de nu inte äter brockoli eller som jag kikärtor. De lär bli folk av dem i alla fall!
Mitt ståndpunkt eller aversion till att tvinga barn att äta eller tvinga dem att ens smaka beror nog på vad jag utsattes med själv som 7 åring i matsalen.
Det serverades kålpudding och doften fick mig att må illa. Jag ulkade och försökte slippa. Men fröken och matanten sa nej.
Så alla mina klasskamrater blev klara och där satt jag 7 år med gråten i halsen.
Sen kom de äldre barnen upp i matsalen. Gissa hur jag kände mig. Ganska liten. Så jag försökte ta en tugga och sen kräktes jag ner hela bordet!
Gissa hur jag kände mig då; bortgjord, skamsen och ännu mindre.
Men då gav sig mattanten och jag fick gå hem.
Nej, jag äter fortfarande inte kålpudding och doften får det att vända sig i magen, trots att jag är 45 år.
Men andra vegetariska rätter gillar jag. Som denna currygryta som jag i bland har räkor i men i bland bara gör på rivna morötter och lök.
Ingredienser
1/3 purjolök
1 dl rivna morötter
3-4 msk curry
1 tsk chilipulver
3 msk tomatpuré
1 msk chilisås
1 tsk sambal oelek
3 dl mjölk
2 msk vetemjöl
2-3 msk grädde ( inte nödvändigt men lyfter smaken lite. Vill man lyxa så kan man skippa mjölken o mjölet och enbart ta grädde)
½ riven stor lök
1 paprika i valfri färg
1-2 vitlöksklyftor
salt & Peppar
smör att steka i
Hacka alla grönsaker, men riv lök och morötter.
Smält smöret och ha i curryn och den rivna löken rör om och stek sen grönsakerna som hackats i bitar, men jag brukar spara morötterna och purjon så de inte blir för mjuka.
Slå i mjölken och grädden och mjöl som rörts slät i lite av mjölken.
Ha i tomatpuré och chilisås, sambal oelek och pressa ner vitlöken och smaka av med salt, peppar och chilipulvret.
Gillar man som vi curry så ha i mer
Låt koka upp och ha sedan ner morötter och strimlad purjo.
Hit är den alltså vegetarisk och här nöjer jag mig i bland.
Men här kan också räkor läggas i som bara ska värmas i så fall i såsen och inte kokas.
.
Sen är det bara att servera med lite ris.
Trevlig onsdag! // Lena
Etiketter:
Fisk och skaldjur,
Vardagsmat,
vegetariskt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, man behöver absolut inte gilla allt. Jag är väldigt förtjust i kikärtor och bönor och äter det ofta. Din currygryta låter mycket god.
SvaraRaderaSmaka allt får allt trollen göra. Argumentet "Jag gillar det inte för vi har fått det i skolan" går inte hem. Skolan lär inte ha samma recept som jag. Oftast går det hemlagade att äta även om skolans inte var gott. Men visst får de ha sina antipatier. Så länge jag slipper äta persilja slipper de det de testat men ogillat.
SvaraRaderaDock, vi försöker alla i familjen att ibland testa sånt vi vet att vi ogillat sen länge. Så upptäckte jag att rotsaker visst går att äta. Kokta morötter tex kan vara riktigt gott. Men bäst är de ugnsrostade.
Kikärtor just är en favorit hos oss, men jag kan förstå om man inte gillar dem. De är lite speciella både i smak och konsistens.