En mammas visdomsord och ingen mat

Ett enda visdomsråd hugget i sten har jag efter snart tjugo år som mamma och fyra barn senare.
Förut, innan jag fick barn då hade jag minsann massa åsikter och goda råd. Men som sagt var inga barn.
Nu har jag massa barn och få åsikter huggna i sten.
För barn är så olika och vi föräldrar med.
Våra förutsättningar är olika.
Vi bor olika.
Vi tjänar olika.
Vi är intresserad av olika saker.
Vi jobbar med olika saker och på tider.
Barnens personlighet är olika och inte ens mina enäggstvillingar tycker eller göra lika i allt, trots att de ser likadana ut.
Så vad som fungerar hos den ena familjen och med de barnen gör det per automatik inte på en annan familj och med deras barn.
Men en sak har jag insett efter många nätter med dålig sömn och det visdomsrådet ger jag er andra som inte är där ännu.
När ni byter säng till barnen från spjälsäng, vagga eller vad ni nu haft då de var mindre.
Köp minst en 90 säng till barnet/ barnen, helst en 120!

Gör inte vårt misstag och fall för en söt barnsäng ni själva inte får plats i.
IKEA reklamen har nämligen rätt i sin beskrivning av nattvandring där barnen vill sova i föräldrarnas sängar.



Om inte annat då de är sjuka kanske om ni andra nu haft turen att ha barn som stilla sovit hela nätter i egna sängar.
Mina två äldsta gjorde nämligen det och jag trodde nattsuddande små barn berodde på kassa rutiner, slappa föräldrar eller helt enkelt ...ja något.
Eller så har jag helt enkelt förträngt det!
Men så kom Leo & Carl och vi slutade sova i den här familjen.
Nätterna från de var i 8-10 månaders åldern började vår sömntortyr av inte bara enstaka uppvaknanden, utan vi pratar ca 20 ggr per natt vissa nätter. I bland mer.
Jag var så trött så jag grinade vissa mornar och hur jag kom till jobbet minns jag inte, helt plötsligt stod jag där på parkeringen med bilen och funderade på hur jag kom dit.
Nåja, jag ska bespara er mer sömniga desperata detaljer.
De sover nu som lammungar efter sista operationen och madrassen min man släpade runt i huset har stoppats undan.

Men så i natt kom liten Leo tassande och sa " Mamma jag har drömt en mardröm"
Så kröp han ner bredvid oss vilket såklart var ok och mysigt, tills katten kom och började trampa.
Så började Leo hosta och katten fortsatte nervöst tassa omkring i sängen och till slut där runt halv fyra gav Tom upp och drog fram madrassen och bäddade snabbt i vardagsrummet.
Jag borde verkligen byta ut deras små söta sängar ingen vuxen människa kan sova i.
Någon som har änglar som sover hela nätterna som vill köpa dem ? :)


Trevlig tisdag, recept på citrusmarinerad kotlett kommer nästa gång.
/ Lena