Svårt att sätta ord på tunga tankar och sorg över barn som mist sin underbara mamma

-När man dör begravs kroppen mamma, men skinnet far till himlen, sa min Carl häromdagen.
Jag frågade om han menade själen och svaret var
-Ja ja mamma eller skinnet men något far till himlen.
Jag vill gärna tro att det är så, ja kanske inte skinnet utan själen då.
Min vän Kajsa skulle ha skrattat om hon läst det och kanske hon gör just det i sin himmel ändå, skrattar varmt åt Carls funderingar.
Jag har försökt i flera dagar att skriva något för att hedra henne eller för att visa hur mycket jag tycker om henne, hur jag uppskattat henne genom åren.
Hon är faktiskt den som fick mig att starta bloggen jag nu skriver efter att ha tipsat mig om en mattävling jag kom vidare till i final.
Men inga ord känns rätt efter att denna enorma kvinna som kämpat med ninjakraft i flera år för att kunna leva lite till med sina barn Nike och Molly och sin man Tomas.
Med sin enorma styrka och livsglädje har hon gett mig massor och jag hoppas hon kände hur omtyckt, beundrad och älskad hon var.
Och hur saknad hon är av så många.
Så kära spenatmamma, Marmeglad , Pippi och ninjakrigare. Jag hoppas med du kan le i din himmel trots allt.
Och jag hoppas några som läser här klickar vidare hit
Jag vet att du var omgiven av många som kommer att stötta dina barn i livet .
Dina nära kan skörda allt det goda du sått under det allt för korta liv du levt.
Men det är inte rättvist.
Sov i ro min ninjapricessvän.