Förra året skrev jag inlägget om Allhelgona och vad jag mist och vad jag fått igen.
Länkar till det inlägget för det är precis så det är och känns.
The sadness we feel for happy memories - Saudade eller som wikipedia skriver om det portugisiska uttrycket " Saudade was once described as "the love that remains" after someone is gone" och det är väl så många av oss känner denna helg.
Själva står vi där med minnen, lycklig att ha fått uppleva dem, men vemodiga och sorgsna att de som gjort oss lyckliga är borta.
För många år sedan, 12 år för att att vara exakt spenderade jag Allhelgonahelg i Polen och det var där jag första gången upplevde de magiskt vackra kyrkogårdarna.
Säkert tände vi ljus här hemma också då men jag minns det inte. Kanske var det inte lika stort, jag vet faktiskt inte.
Jag vet bara att jag tycker det är oerhört rogivande och vackert att se kyrkogårdarna bada i alla ljus.
Jag har ju också bott i USA för hemskt många år sen och då var halloween en helt okänd företeelse för mig, som jag verkligen kom att gilla.
Ja jag vet att det är två olika datum, att Halloween alltid är den 31;a oktober.
Jag tycker också det är synd att man inte mer om man nu vill fira högtiden i Sverige, att man inte gör så helgen innan.
Men kanske är det oundvikligt att vi slår ihop det ändå?
Traditioner, seder och högtider influeras hela tiden av den värld vi lever i, så varför inte även Allhelgonahelg?
Så jag ger mig och trots att vi hade tänd pumpa redan förra helgen då inga andra barn kom och den 31,a var ju mitt i veckan, min ambition var verkligen att inte blanda i hop dessa helger.
Men nu blev det så ändå och vi gick Bus eller Godis i dag- förvisso bara till min syster och sen till min bror.
Massa godis blev det och skrämda blev släkten, även om moster skrämdes tillbaka genom att visa sin bunke med nyslaktade tuppfötter som hon hade i kylen !
Men visst känns det som två "läger" där en del av befolkningen tycker att det är fel att blanda dessa högtider och den andra delen tycker det är helt ok.
Av respekt till de sörjande så anser många att man inte borde ha detta kommersiella jippo just nu.
Själv har jag inga problem att blanda känner jag, när de stora barnen var små så gjorde de en pumpa till sin pappas grav och ställde där ( många påskar har de klätt graven med påskris med fjädrar i)
Jag fick en del kritik men jag ställde mina barns önskan före.
Vet en annan liten flicka som dött ett år där dagiskompisarna också ville att hon skulle ha fint på graven och de gjorde även de en liten pumpa och satta på flickans grav.
Hur kan det vara fel?
Traditioner utvecklas och förändras under tid. Precis som vårt språk.
Vi inspireras av andra länder, andra religioner, andra traditioner. Inte firar vi jul heller på samma sätt som för 100 år sen.
Så vad vill jag säga med allt detta, jag har väl tagit ställning helt enkelt i frågan *s*
Trevlig helg // Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar